Vindkraft och snöröjning på agendan

Nu har jag gått och grunnat i flera dagar på på hur jag ska få ihop måndagens bägge möten. Dels vill jag verkligen vara med på samrådsmötet på Svensköpsgården om vindkraftsplanen för Linderödsåsen men det ligger kloss i kloss med kommunstyrelsemötet och man vet aldrig när det slutar. Men nyss fick jag meddelande av byaföreningens ordförande Ingela Bricking att projektledaren som skulle kommit ut för att informera, Ingemar Tykesson är sjuk. Hoppas att han kryar på sig snart igen. Vi får se om det blir någon info på KS om planen eller ärendet kommer att utgå.
Personligen är jag positiv till vindkraft som en  källa till förnyelsebar energi, men det är trots det viktigt för mig att höra vad folk här upp på åsen tycker om en framtida etablering av vindkraft just här.


På kommunstyrelsen ska bland annat min motion om att kommunen ska ta ansvar för snöröjningen i tätorten behandlas. Glädjande att KS förslag är att motionen ska bifallas.
Just nu är problemet i politiken i Hörby att man som oppositionspolitiker inte har en aning om hur ens förslag kommer att mottas. Inte på grund av den styrande majoritetens ideologiska ställningstaganden  utan på grund av stridigheterna i femklövern. Dissas ett förslag på grund av att det anses vara dåligt eller för att man som oppositionspolitiker fått gehör av "fel" femklöverföreträdare? Vi får se hur det går, risken är att vissa moderata ledamöter och ersättare kommer att avvisa förslaget.


Per Elis, moderat ersättare i KS skriver följande på sin blogg angående motionen: 
Fall nummer två, som kommer upp på Kommunstyrelsen, handlar om snöröjningen… igen. Socialdemokraterna har lämnat in en motion om att kommunen skall röja snö på trottoarer för kommunens fastighetsägares inne i centralorten. Visserligen låter det som ett alldeles lysande förslag när man läser det, speciellt denna vintern där kostnaderna för röjningen är behagliga för kommunens kassa. Men man kommer komma i gränsdragningsproblem om vem som skall röja var och vilken trottoar, vilket till slut får till följd att kommunen har det fulla ansvaret och kostnaderna.


I Per Elis argumentation mot ett bifallande av motionen pekar han på problematiken med gränsdragning mellan fastighetsägare och kommun. Han förordar att fastighetsägare ska gå samman och själva köpa tjänsten med snöröjning till sina egna gatustumpar. Det är ju det som är den grundläggande problematiken med snöröjningen i tätorten, att det saknas koordination och alldeles för många kockar är och rör i snögrytan. 
Kommunen röjer sina bitar och fastighetsägarna efter förmåga sina. När en fastighetsägare skottat sin trottoar kom kommunens snöröjningsmaskiner och slänger tillbaka snön på fastighetsägarens mödosamt skottade trottoarbit. Till exempel förra året blev man inte av med snön någonstans och framkomligheten blev sämre och sämre för varje dag. Och detta trots att både kommunen och boende i tätorten la ner en massa tid på att försöka hålla trottoarer och vägar fria från snö. Är detta effektivt, vettigt eller smart? Nej, knappast. Om nu kommunen ändå röjer kan man lika bra ta hela gatan.


Detta är inte en fråga bara om ekonomi utan även säkerhet och tillgänglighet.  Kommunen eller kommunens entreprenörer har maskinerna och kapaciteten att ta hand om och få bort snön. Kanske kan vi få mindre drivor i korsningarna och vid trottoarkanterna som gör det svårt för alla att komma fram, oavsett om man rör sig till fots, med bil, rollator eller barnvagn. Jag menar inte att Hörby kommer att bli helt snöfritt en vinter som den förra, men jag är övertygad om att vintern kan bli lättare att genomlida om samhället är framkomligt även utan bandvagn. 
Andra kommuner har valt att ta över ansvaret för snöröjningen i sina tätorter och det har visat sig att kommuninvånarna är väldigt nöjda. Klagomålshantering, inspektioner, lårbensbrott och parkeringstrassel kostar också skattepengar, fast då utan att vara till glädje för någon.